Manual för fribärande skjutgrindar från 7 till 10 m

Teknisk guide · gör-det-själv-tillverkning · fribärande grind

Praktisk guide för grindar med en fri passagebredd på 7,0 till 10,0 m: två betongfundament, kabeldragning, grindvagnar, styrning, drivning, inkoppling och tekniska ritningar.

Översikt över en fribärande skjutgrind med passage, bärande C-profil, grindvagnar, motvikt och drivning
Grundläggande delar på en fribärande skjutgrind. Klicka för att öppna ritningen i full upplösning.

Fribärande grind för passage på 7,0 till 10,0 m

Vid större passagebredd måste grindbladets längd och vikt samordnas med motvikten, den bärande C-profilen, antalet rullar på grindvagnarna, fyllningen, styrningen, fundamenten och drivningen. Guiden nedan börjar med byggförberedelserna och fortsätter i den ordning som de olika delarna faktiskt förbereds.

Vad du behöver mäta och välja före tillverkningen

Utrymme

  • fri passagebredd ŠP,
  • sida och riktning som grinden skjuts åt,
  • fritt utrymme för hela grindbladet inklusive motvikten,
  • marknivå längs hela sträckan.

Konstruktion

  • ramhöjd och typ av fyllning,
  • egenvikt, fyllningens vikt och vindpåverkan,
  • C-profil och grindvagnar dimensionerade för den aktuella belastningen.

Fundament

  • utrymme för två separata fundament,
  • avstånd X utifrån grindens bredd och typen av grindvagn,
  • monteringsplattornas och kabelskyddsrörens placering.

Manövrering

  • manuell eller motordriven drift,
  • placering av drivning, fotoceller och varningsljus,
  • elmatning och manövreringssätt.

1. Betongfundament och placering av monteringsplattor

Källritningen för grindar över 6,5 m visar två separata fundament. Fundamentet närmast passagen är 1 000 mm långt, det andra är 1 400 mm långt och avståndet mellan dem är X. Den totala längden på uppsättningen är därför 2 400 + X.

Minsta bredd för varje fundament: 500 mm.
Minsta djup: 800 mm. Rekommenderat avstånd Y från muren: 50 till 100 mm.

Planvy över placeringen av två betongfundament och grindvagnar

Planvy över två betongfundament för en fribärande grind med en passagebredd över 6,5 meter, med måtten 1000, X och 1400 millimeter samt monteringsplattor
Planvy över fundamenten, avstånd X och monteringsplattorna. Klicka för att öppna hela källsidan.

Betongfundament – vy A och B

Vy A och vy B av två betongfundament med en minsta bredd på 500 millimeter, ett djup på 800 millimeter och monteringsplattornas placering
Vy A och B, inklusive marknivå, fundamentens mått och en varning om att kablar ska förberedas före gjutning.

Avstånd X mellan fundamenten utifrån den fria passagebredden

Måttet X i millimeter utifrån typen av grindvagn

Fri passagebredd Grindvagn med 8 rullar Grindvagn med 10 rullar
7 000 mm 950 mm 850 mm
7 500 mm 1 150 mm 1 050 mm
8 000 mm 1 350 mm 1 250 mm
8 500 mm 1 550 mm 1 450 mm
9 000 mm 1 750 mm 1 650 mm
9 500 mm 2 050 mm 1 950 mm
10 000 mm 2 250 mm 2 150 mm

Fetstilta värden motsvarar den rekommenderade varianten med 10 rullar i källritningen. Läs alltid av måttet X för den grindvagn som faktiskt används.

Placering av monteringsplatta MD

Typ av grindvagn Mått Z Monteringsplatta MD
8 rullar 240 mm 120 × 180 mm
10 rullar 310 mm 120 × 300 mm

Hålen i monteringsplattorna ska ha en diameter på minst Ø 17 mm för M16-gänga. Bestäm höjden på fundamentets överkant utifrån önskat avstånd mellan grinden och marken samt grindvagnarnas höjdjusteringsområde.

2. Förberedelse av kablar och kabelskyddsrör före gjutning

Förbered kabelskyddsrör och kabelutgångar före gjutningen. Diagrammet nedan återger hela den ursprungliga kopplingsbeskrivningen, inklusive strömförsörjning, fotoceller, varningsljus, antennkabel och måttanmärkningar.

Rekommenderade kablar enligt källmaterialet

Beteckning Anslutning Kabel
I Strömförsörjning till drivningen, 230 V 1 × 3 × 1,5 mm²
II Vänster fotocell 1 × 2 × 0,5 mm²
III Höger fotocell 1 × 2 × 0,5 mm²
IV Varningsljus och antenn 1 × 2 × 0,5 mm² + skärmad RG58 / koaxial 50 Ω
Hela originalsidan om förberedelse av kablar för drivningarna NICE Robus RBS 600 och 1000 samt RUN 1800 eller 2500, inklusive alla förklaringar och tabellen
Hela sidan om förberedelse av kablar, utan beskärning. Klicka för att öppna i full upplösning.

3. Grindens styrning, vagnar och höjd över marknivå

Grindbladet måste styras uppifrån eller från sidan, och vagnarna måste passa den valda C-profilen. Höjden H från grundens ovankant till C-profilens underkant bestäms av vilka vagnar som används och deras justeringsintervall.

Övre styrning och sidostyrning av en fribärande grind, vagnarnas höjdmått och vanliga frågor från källmaterialet
Styrningsalternativ och bestämning av höjden H. Klicka för att öppna originalbilden i full upplösning.

Höjden H utifrån C-profil och antal rullar

C-profil 3 rullar 5 rullar 8 rullar 10 rullar
70 × 70 × 4 mm 78–98 mm 95–115 mm 90–110 mm —
80 × 80 × 5 mm 73–93 mm 90–110 mm 85–105 mm 93–109 mm

Rekommenderade vagnar för grindar över 6,5 m

Nedan visas lämpliga alternativ för större C-profiler och högre belastningar. Välj den slutliga vagnen utifrån den specifika profilen, passagebredden, totalvikten, fyllningen och grindens konstruktion.

Visa alla typer av vagnar

C-profiler för större fribärande grindar

Källritningarna använder profilen 80 × 80 × 5 mm. För högre belastningar finns även robustare system; välj därför mått först efter att ha kontrollerat vikten, fyllningen, vinden och lämpliga vagnar.

Visa alla C-profiler

Översikt från källmaterialet över CAIS C-profiler för stora och extra stora grindar, inklusive måtten 73 gånger 61 gånger 3,5 och 95 gånger 86 gånger 5 millimeter
Exempel på CAIS-profiler för stora och extra stora grindar från källmanualen. Urvalet är inte begränsat till enbart dessa två mått.

4. Höjd för motor och kuggstång

Motorfundamentets höjd X beror på vagnens höjd H, C-profilens höjd A, det önskade mellanrummet Y under kuggstången och måttet N för den aktuella motorn.

X = H + A + Y + 40 − N
Del Variant Mått
A – C-profilens höjd 70 × 70 × 4 mm 70 mm
80 × 80 × 5 mm 80 mm
N – motorpinnjongens höjd ROAD 400 / ROBUS 400 85 mm
ROBUS 600 / ROBUS 1000 92 mm
RUN 1800P 109 mm
Beräkning av motorfundamentets och kuggstångens höjd med måtten H, A, Y och N
Källritning av motorhöjd och kuggstång, inklusive tabell och beräkningsexempel.

5. Kopplingsscheman för motorerna

RBS600 och RBS800 tillhör den nya generationen NICE ROBUS-motorer. Den äldre RB1000 och motorn RUN1800 har egna kopplingsscheman.

NICE ROBUS RBS600 och NICE ROBUS RBS800

NICE ROBUS RBS600-enhet (D) | NICE ROBUS RBS800-enhet (D)

Kopplingsschema för NICE ROBUS RBS600 och RBS800, bild 33 ur monteringsanvisningen.
Kopplingsschema för NICE ROBUS RBS600 och RBS800, bild 33 ur monteringsanvisningen.

Monteringsanvisning för RBS600 / RBS800 (PDF, sida 16)

NICE ROBUS RB1000

NICE ROBUS RB1000-enhet (D)

Kopplingsschema för den äldre generationen NICE ROBUS RB1000, bild 7 ur monteringsanvisningen.
Kopplingsschema för den äldre generationen NICE ROBUS RB1000, bild 7 ur monteringsanvisningen.

Monteringsanvisning RB1000 (PDF, sida 12)

NICE RUN1800

NICE RUN1800-aggregat (D)

NICE RUN1800 använder en elmotor på 230 V AC, medan ROBUS RBS600/RBS800 och den äldre RB1000 har en motor på 24 V DC. Detta är den huvudsakliga skillnaden i motorns strömförsörjning. Båda typerna av drivsystem ansluts till elnätet på 230 V.

Styrenheten RUA1 har liknande grundfunktioner som ROBUS. Den stöder automatisk stängning, delöppning och anslutning av BlueBUS-fotoceller. Plintarnas placering och den specifika inkopplingen skiljer sig dock åt.

Mått för RUN1800-drivsystemet

400 × 255 × 390 mm (längd × bredd × höjd) enligt tillverkarens tekniska tabell.

Måttskiss för NICE RUN1800, bild 1 ur tillverkarens anvisning. Måtten anges i millimeter.
Måttskiss för NICE RUN1800, bild 1 ur tillverkarens anvisning. Måtten anges i millimeter.

Måttskissen anger 400 × 253 × 387 mm, medan den tekniska tabellen i samma anvisning anger 400 × 255 × 390 mm.

Måttskiss i anvisningen (PDF, sida 4) | Tekniska data (PDF, sida 24)

Anslutning av styrenheten RUA1

RUN1800-schemat visar de ursprungliga tillbehören LUCYB, MOFB och MOSE. Det är inte en bild av den aktuella satsen.

Inkoppling av styrenheten RUA1 till NICE RUN1800-drivsystemet, inklusive nätkabel och kabeldragning, bilderna 14–16 ur tillverkarens anvisning.
Inkoppling av styrenheten RUA1 till NICE RUN1800-drivsystemet, inklusive nätkabel och kabeldragning, bilderna 14–16 ur tillverkarens anvisning.

Monteringsanvisning RUN1800 / RUN2500 (PDF, sida 9)

6. Sammanfattande tabell över mått och vikter

Gäller ritningarna nedan. Mått, egenvikt och maximal belastning gäller de specifika konstruktionerna på ritningarna.

Mått och vikter för ritningarna nedan

Fri passagebredd Grindens totala längd Grindens egenvikt Max. belastning per meter Max. vikt för fyllningen
7,0 m 10,0 m 220 kg 50 kg/m 360 kg
7,5 m 10,7 m 250 kg 50 kg/m 385 kg
8,0 m 11,4 m 265 kg 35 kg/m 285 kg
8,5 m 12,1 m 305 kg 35 kg/m 305 kg
9,0 m 12,7 m 320 kg 35 kg/m 320 kg
9,5 m 13,4 m 385 kg 35 kg/m 340 kg
10,0 m 14,1 m 405 kg 25 kg/m 255 kg

Jämförelse av fyrkantsrör med 2, 3 och 4 mm godstjocklek

Vid samma yttermått väger ett fyrkantsrör med tjockare gods mer. Följande tabell jämför vikten av enbart fyrkantsrören i ramen och den nedre förstärkningen utifrån materialåtgången som anges på ritningarna. Den omfattar inte den bärande C-profilen 80 × 80 × 5 mm, fyllningen, beslagen eller andra delar. Därför är den inte samma sak som grindens egenvikt i tabellen ovan.

Ungefärlig vikt för fyrkantsrören enligt materialförteckningen, utan C-profil och fyllning
Fri passagebredd Grindens längd 2 mm godstjocklek 3 mm godstjocklek 4 mm godstjocklek
7,0 m 10,0 m 111,8 kg 162,4 kg 208,8 kg
7,5 m 10,7 m 132,9 kg 193,1 kg 248,2 kg
8,0 m 11,4 m 142,3 kg 206,8 kg 265,8 kg
8,5 m 12,1 m 151,8 kg 220,5 kg 283,4 kg
9,0 m 12,7 m 178,0 kg 259,5 kg 335,5 kg
9,5 m 13,4 m 235,0 kg 342,5 kg 442,9 kg
10,0 m 14,1 m 249,2 kg 363,3 kg 469,7 kg

Så väljer du ram: Dimensionera grinden så att den blir så lätt som möjligt, men ändå har tillräcklig hållfasthet och styvhet för den valda fyllningen och vindbelastningen. Om du använder fyrkantsrör av en annan storlek eller med annan godstjocklek ändras både vikten och ramens egenskaper. En kraftigare ram belastar även C-profilen och löpvagnarna mer. Den tillåtna vikten för fyllningen kan därför inte höjas enbart i proportion till godstjockleken.

Värdena för maximal belastning och fyllningsvikt i den första tabellen gäller inte automatiskt för varianter med 3 eller 4 mm godstjocklek. Den här jämförelsen beräknar materialets vikt, inte grindens nya bärförmåga.

Underlag och viktberäkning

I alla tre kolumnerna är jeklarnas yttermått och materialåtgången desamma. Det är bara godstjockleken som ändras. Materialåtgången är hämtad från materialförteckningen i ritningen, inte från en exakt kapplan. Den färdiga ramens vikt påverkas även av spillbitar, svetsar, ytbehandling och toleranser hos de levererade profilerna.

Fri öppningsbredd Fyrkantsrör 60 × 40 mm Fyrkantsrör 80 × 40 mm
7,0 m 26 m 10 m
7,5 m 32 m 11 m
8,0 m 34 m 12 m
8,5 m 36 m 13 m
9,0 m 0 m 50 m
9,5 m 0 m 66 m
10,0 m 0 m 70 m

Vid en fri öppningsbredd på 9,0 m är åtgången av fyrkantsrör 80 × 40 mm totalt 13 + 37 m, vid 9,5 m är den 27 + 39 m och vid 10,0 m 29 + 41 m. Summan omfattar även den nedre förstärkningen som anges på ritningen.

Yttermått Godstjocklek 2 mm Godstjocklek 3 mm Godstjocklek 4 mm
60 × 40 mm 2,93 kg/m 4,25 kg/m 5,45 kg/m
80 × 40 mm 3,56 kg/m 5,19 kg/m 6,71 kg/m

Beräkning: vikt = längden på fyrkantsrör 60 × 40 × dess vikt per meter + längden på fyrkantsrör 80 × 40 × dess vikt per meter. Till exempel vid fri öppningsbredd 7,0 m och godstjocklek 3 mm: 26 × 4,25 + 10 × 5,19 = 162,4 kg fyrkantsrör.

Vikterna per meter är hämtade från SSAB:s dimensionstabell, kontrollerad den 11. 9. 2026. De används som referensvärden för viktjämförelsen, inte som en bekräftelse från tillverkaren eller på materialets hållfasthetsklass i ritningarna.

Avvikelser i ritningarna: Vid fri öppningsbredd 8,5 och 10,0 m skiljer sig beteckningen på det nedre fyrkantsröret i snittet från materialförteckningen; snittet anger 3 mm godstjocklek i stället för 2 mm. Vid 9,5 och 10,0 m visas 60 × 40 mm i ramsnittet, medan vyn och materialförteckningen anger 80 × 40 mm. Jämförelsen ovan utgår uttryckligen från materialförteckningen. Vi ändrar därmed inte originalritningarna eller deras laster.

7. Tekniska ritningar för grindar med olika öppningsbredder

Varje förhandsvisning är en länk till bilden i full upplösning. Översiktstabellen ovan anger de viktigaste måtten och vikterna även i textform; ritningarna visar ramens uppbyggnad, snitt, mått och belastningar på vagnarna.

Total längd 10 000 mm, ram 7 200 mm, motvikt 2 800 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 7000 mm fri öppningsbredd
Ritning för 7,0 m fri öppningsbredd – sida 7 i källmanualen.

Total längd 10 700 mm, ram 7 700 mm, motvikt 3 000 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 7500 mm fri öppningsbredd
Ritning för 7,5 m fri öppningsbredd – sida 8 i källmanualen.

Total längd 11 400 mm, ram 8 200 mm, motvikt 3 200 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 8000 mm fri öppningsbredd
Ritning för 8,0 m fri öppningsbredd – sida 9 i källmanualen.

Total längd 12 100 mm, ram 8 700 mm, motvikt 3 400 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 8500 mm fri öppningsbredd
Ritning för 8,5 m fri öppningsbredd – sida 10 i källmanualen.

Total längd 12 700 mm, ram 9 200 mm, motvikt 3 500 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 9000 mm fri öppningsbredd
Ritning för 9,0 m fri öppningsbredd – sida 11 i källmanualen.

Total längd 13 400 mm, ram 9 700 mm, motvikt 3 700 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 9500 mm fri öppningsbredd
Ritning för 9,5 m fri öppningsbredd – sida 12 i källmanualen.

Total längd 14 100 mm, ram 10 200 mm, motvikt 3 900 mm, ramhöjd 1 500 mm, C-profil 80 × 80 × 5 mm.

Teknisk ritning av fribärande grind med 10000 mm fri öppningsbredd
Ritning för 10,0 m fri öppningsbredd – sida 13 i källmanualen.

8. Vanliga frågor och nästa steg

Behöver en grind med en öppningsbredd på över 6,5 m två separata fundament?

Den här manualen och dess tabell över avståndet X är utformade för två fundament enligt källritningen. En ändring av konstruktionen måste bedömas separat.

Räcker det att välja vagn efter C-profilens dimension?

Nej. Profilens dimension är bara ett av flera villkor. Även totalvikten, lastfördelningen, motvikten, fyllningen, vinden och användningsintensiteten spelar roll.

Kan jag använda vilken drivenhet som helst som anges i schemat?

Nej. Drivenheten väljs utifrån grindbladets vikt och längd, mekaniska motstånd, användningsintensiteten och önskad hastighet. Kopplingsschemat ersätter inte dimensioneringen av drivenheten.

Vad behöver förberedas före gjutningen?

Monteringsplattornas placering, alla skyddsrör, 230 V-matning samt ledningar till fotoceller, signallampa och eventuell kabelstyrning.

Var hittar jag detaljerade värden för krafterna i löpvagnarna?

De finns direkt i den tekniska ritningen för varje bredd. Sammanfattningstabellen är medvetet förenklad till fem uppgifter som behövs för en första överblick.

Hittade du inte svaret? Ring oss

Kontakta oss. För grindar över 6,5 m rekommenderar vi att du kontrollerar komponentvalet innan beställning och gjutning av betongfundament.

Komponentsatser för fribärande grindar

CAIS-komponenter för stora grindar

Har du ont om plats för en grind?

Om en stor fribärande grind inte får plats på din tomt kan du överväga en annan lösning. En teleskopisk grind eller andra alternativ kan vara en lämplig kompromiss och hjälpa till att lösa platsbristen på din tomt.

Teleskopisk fribärande grind

Ont om plats för en grind? Se fler alternativ

Teknisk information: För grindar av den här storleken bör den slutliga konstruktionen, fundamenten, förankringen, fyllningen, vindbelastningen och säkerhetsanordningarna kontrolleras utifrån de specifika förhållandena. Utför elinstallationen enligt tillverkarens aktuella anvisningar och gällande föreskrifter.


Utarbetad av ingenjör Ján Kubíček.

Senast uppdaterad: 16. 9. 2026.

Tillbaka till början av manualen